Dagliga symboler
Jag är lugn inombords, fokuserad.
Kommit en bra bit på min novell, så jävla nöjd hitills.
Synd bara att INGEN någonsin kommer få ta del av den.
Bara mitt verk, min personliga stolthet.
Snart är skolan avklarad också.
NP på måndag och tisdag sen är jag klar.
Mitt första MVG.. Kommer kännas skumt men kul.
Ska bli kul med svenska b eftersom läraren iaf är duglig..
Börjat tänka rätt mycket mer än vanligt på senaste på livet i ren allmänhet.
Alltså, vad är det som gör det värt att göra samma sak varje dag hela sitt liv?
Klara av skolan, gå dit varje dag.
När man väl är klar där ska man ha ett jobb, göra samma sak gång på gång..
Något man antagligen inte kommer trivas med.
Jag vill bara få ett jävla jobb och tjäna pengar sen dra härifrån, där ingen hittar mig så jag kan sudda ut hela mitt liv..
Sluta existera för alla och bara bli någon annan.
För det är det enda jag är bra på - vara någon annan.
Om jag skulle vara mig själv skulle ingen vara intresserad eller se igenom för vad jag är.. Eller vem.
För just nu är jag bara värd luft, jag är ingenting.
Jag trivs ändå med det.. Att bara vara en skugga.
Det finns mycket som jag ångrar.. Som jag gjort och som blev fel varenda gång..
Men var det bara jag?
Alldeles för lite tid och alldeles för mycket som gick snett..
När ska jag någonsin kunna göra allting rätt som det ska vara?
Gör jag något så verkar ingen tycka det är bra..
Jag blir så jävla missnöjd med mig själv.. För hur ni tar mig..
Enda stället där jag kan öppna mig helt är mina dokument på datorn..
Som snart har kommit upp i 4000 dokument.
4000 hela jävla dokument med bara smärta, det gör ont i mig att det kommer minst 20-25 nya dokument där varje dag. Texter som hugger in i själen, som jag vill ha bort.
Men det är mitt sätt att klara av dagarna.
Jag måste skriva för att överleva.
Jag kopplas bara bort..
Bort från verkligheten, mer frånvarande.
En snöflinga som smälter på marken.
När tar allt inre lidande slut?
Har inte alla sagor ett lyckligt slut?
Jag måste fokusera på nästa år.
Försöka må så bra det går.
Så att jag för en gångs skull kan vara hel..
Robin Eliasson ©
Kommit en bra bit på min novell, så jävla nöjd hitills.
Synd bara att INGEN någonsin kommer få ta del av den.
Bara mitt verk, min personliga stolthet.
Snart är skolan avklarad också.
NP på måndag och tisdag sen är jag klar.
Mitt första MVG.. Kommer kännas skumt men kul.
Ska bli kul med svenska b eftersom läraren iaf är duglig..
Börjat tänka rätt mycket mer än vanligt på senaste på livet i ren allmänhet.
Alltså, vad är det som gör det värt att göra samma sak varje dag hela sitt liv?
Klara av skolan, gå dit varje dag.
När man väl är klar där ska man ha ett jobb, göra samma sak gång på gång..
Något man antagligen inte kommer trivas med.
Jag vill bara få ett jävla jobb och tjäna pengar sen dra härifrån, där ingen hittar mig så jag kan sudda ut hela mitt liv..
Sluta existera för alla och bara bli någon annan.
För det är det enda jag är bra på - vara någon annan.
Om jag skulle vara mig själv skulle ingen vara intresserad eller se igenom för vad jag är.. Eller vem.
För just nu är jag bara värd luft, jag är ingenting.
Jag trivs ändå med det.. Att bara vara en skugga.
Det finns mycket som jag ångrar.. Som jag gjort och som blev fel varenda gång..
Men var det bara jag?
Alldeles för lite tid och alldeles för mycket som gick snett..
När ska jag någonsin kunna göra allting rätt som det ska vara?
Gör jag något så verkar ingen tycka det är bra..
Jag blir så jävla missnöjd med mig själv.. För hur ni tar mig..
Enda stället där jag kan öppna mig helt är mina dokument på datorn..
Som snart har kommit upp i 4000 dokument.
4000 hela jävla dokument med bara smärta, det gör ont i mig att det kommer minst 20-25 nya dokument där varje dag. Texter som hugger in i själen, som jag vill ha bort.
Men det är mitt sätt att klara av dagarna.
Jag måste skriva för att överleva.
Jag kopplas bara bort..
Bort från verkligheten, mer frånvarande.
En snöflinga som smälter på marken.
När tar allt inre lidande slut?
Har inte alla sagor ett lyckligt slut?
Jag måste fokusera på nästa år.
Försöka må så bra det går.
Så att jag för en gångs skull kan vara hel..
"My inner demons"
Det smärtar mig
Mina tankar är mörka
En telepatisk utväg
Jag flyr min egen väg
I mina tankar kan jag vara mig själv
Tills dom äter upp mig inombords
Skrattar och hånar mig
Mina inre demoner
En del av mig - dom hjälper mig
Utan dem skulle jag bara för tom
Trots att dom äcklas av mig
Som alla andra
Så är dom alltid där
Får mig på fötter igen
Jag får ut saker i text
Känner mig knäckt
Men efteråt är dom där
Skriver dikterna åt mig
Fingrarna bara flödar
Behöver inte tänka efter
Kommer bara automatiskt
Tills jag läser efteråt och ser vad det står
Sparar och publicerar
Sen låter det vara
Det är inte jag i texten
Det är dem
Deras makt och kontroll
Är större än vad jag är
Redan som liten lärde jag mig att bli ett vapen
Och nu - total tomhet
Övergiven inombords
Det enda jag verkligen fruktar
Att mina demoner också flyr
För att dom inte står ut
Man kan inte stå ut med ett monster
En förpestad själ
Skrivandet är min räddning
Med mina osynliga åskådare
Tysta applåder
Helt animerad - 2 dimensioner
Injicera bläck
&
Fly för ditt liv
Det smärtar mig
Mina tankar är mörka
En telepatisk utväg
Jag flyr min egen väg
I mina tankar kan jag vara mig själv
Tills dom äter upp mig inombords
Skrattar och hånar mig
Mina inre demoner
En del av mig - dom hjälper mig
Utan dem skulle jag bara för tom
Trots att dom äcklas av mig
Som alla andra
Så är dom alltid där
Får mig på fötter igen
Jag får ut saker i text
Känner mig knäckt
Men efteråt är dom där
Skriver dikterna åt mig
Fingrarna bara flödar
Behöver inte tänka efter
Kommer bara automatiskt
Tills jag läser efteråt och ser vad det står
Sparar och publicerar
Sen låter det vara
Det är inte jag i texten
Det är dem
Deras makt och kontroll
Är större än vad jag är
Redan som liten lärde jag mig att bli ett vapen
Och nu - total tomhet
Övergiven inombords
Det enda jag verkligen fruktar
Att mina demoner också flyr
För att dom inte står ut
Man kan inte stå ut med ett monster
En förpestad själ
Skrivandet är min räddning
Med mina osynliga åskådare
Tysta applåder
Helt animerad - 2 dimensioner
Injicera bläck
&
Fly för ditt liv
Robin Eliasson ©
Kommentarer
Postat av: Nick
Det gör verkligen ont i mig att se hur du mår. Att få läsa hur du egentligen mår och inte bara få korta svar som "vet inte" och "bra", kanske "åt helvete".. Vill verikligen att du ska må bra, att du ska må bäst. Har nog aldrig haft en så bra vän som dig, en sann vän. Take care!:)
Postat av: Anonym
Dina texter berör nått så otroligt, oavsett fasten jag aldrig träffat dej utan bara pratat lite med dej på msn vill jag verkligen de ska ordna sej för dej, att du ska klara av att skratta, vara glad o känna bra känslor inuti dej <3
Postat av: Therese
Ingen kan göra allting rätt.. man kan bara göra sitt eget bästa, något mer borde ingen begära :o Hoppas på att nästa år blir riktigt bra :)
Trackback
